கூட்டத்திலிருந்து விடுபட்ட
ஒற்றைப் பறவையாய்
தனித்துப் போனது மனது
எதிர்காலம் கனவானது எனக்கு
நிகழ்காலமோ இருளாகிப் போனது
இறந்த காலம்
இனியொரு தரம் வராதாவென
மனமோ ஏங்குது
தோல்விகள் எனக்குப் புதிதல்ல
எவரஸ்டையும் தாண்டி
மீண்டும் எழுவேன்
ஏழுகடல் ஆழம் தாண்டி
புதைக்கப்பட்டாலும்
எழுந்து வருவேன்
இறந்த காலம் போலவே...
இனியொரு காலம் வரும்
எனக்கு
அன்று நான் மனிதர்களை
புரிந்திருப்பேன்
துரோகம் செய்த
நட்புகளையும் பிரிந்திருப்பேன்..
miga arumaiyaana kavidhai thamil nenjan.
manadhin vali nalla puriyudhu.
nanbargalai nambi emaandu irukiravangaloda mana kumurala azahga solli irukinga..
Yaar yaaro nanban endru emaandha nenjam ondru..
unga kavidhai padikum podhu indha varigal thaan nenapuku varudhu.
enga expectation iruko angha emaatram irukum..
future is mystery , eppa vena ennavena nadakalaam.
nambikaiyoda irungha ellaame nallathaa nadakum...